Drömmen om det hållbara samhället
(VOLTAR)Hallands Nyheter - 2008-11-18
Vi behöver drömmar och visioner, slog Maud Olofsson fast när hon öppnade centerpartiets framtidskonvent - partiets stora samling under det år det inte hålls riksstämma.
Kanske har hon inspirerats av Barack Obama, som vann det amerikanska presidentvalet delvis därför att han kunde formulera den amerikanska drömmen. Men också i den svenska debatten har mer visioner och mindre sifferexercis i hur olika förslag påverkar enskilda familjer efterlysts.
Maud Olofsson och centerpartiet drömmer om det hållbara samhället. I allmänhet är det i första hand miljöpolitik, den ekologiska hållbarheten, man tänker på, men Maud Olofsson vidgade resonemanget på ett ovanligt tydligt sätt i sin inledning.
Det som i nyhetsförmedlingen fått störst uppmärksamhet är förslaget, som också lanserades i en debattartikel i Dagens Nyheter i lördags, att avveckla bensin- och dieseldrivna bilar till 2025 och att genom lägre skatt på miljöbilar stimulera fler att byta sin gamla bil.
I den allt mer akuta krisen för Volvo och Saab i Göteborg och Trollhättan har tajmingen ifrågasatts, men som Maud Olofsson sade - Volvos framtid ligger inte i bränsleslukande bilar utan i den nya, miljövänliga tekniken. Klarar inte Volvo och Saab den omställningen är de förlorade, oavsett den svenska beskattningen.
Satsning på järnvägar, fortsatt utveckling av den förnybara energin och avveckling av all oljeeldning till 2020 är andra delar i visionen om ett hållbart samhälle.
Det internationella samarbetet, både inom EU och i världen i övrigt, är naturligtvis av stor betydelse för att förverkliga drömmen om det hållbara samhället. Maud Olofsson välkomnade att Obama satt upp som sitt "månprojekt" att utveckla den förnybara energin i USA. Och i dag åker näringsministern till Brasilien för att vidareutveckla samarbetet med president Lulas regering på etanolområdet.
I dagens ekonomiska krisläge, som av många beskrivits som det värsta sedan 1930-talet, måste hållbarheten också handla om ekonomi. Maud Olofsson fick stöd av de personer från näringslivet som medverkade vid ett av seminarierna i sin uppfattning att den ekonomiska krisen och finanskrisen bör hanteras tillsammans och att det ger möjligheter att klara båda bättre.
Med investeringar, bl a i hållbara städer, vindkraft och andra energiprojekt samt järnvägar, kan miljösatsningar bidra till att lösa den ekonomiska krisen.
Intressant var också Maud Olofssons betoning av att vid sidan av ekologisk och ekonomisk hållbarhet måste också en social hållbarhet byggas upp. Det kan vara riktigt att vi har för få rika i Sverige, men ett viktigare problem är att vi har för många fattiga, slog hon fast.
Det kunde ses som en replik till den skattepolitiska arbetsgrupp inom partiet som vill ta bort värnskatten för dem som har allra högst inkomster. Det är knappast en rimlig prioritering, särskilt inte efter den förändring som genomförts av fastighetsskatten som gav oerhört stora skattesänkningar till de rikaste.
Men Maud Olofssons markering av att de fattigaste måste få del av välfärdsutvecklingen måste också konkretiseras. De fattigaste är ofta de som saknar jobb, de förtidspensionerade och i stor utsträckning personer som kommit ganska nyligen från andra länder.
Jobbpolitiken som ger dessa grupper större chans till ett arbete är viktig för att minska fattigdomen, men många har ingen chans att få jobb och Maud Olofssons tal om att skapa social hållbarhet där de fattiga blir färre väcker förväntningar om att centerpartiet och regeringen ska göra mer för att minska fattigdomen även för dem som inte kan arbeta.
Den viktigaste markeringen - som ledde till minutlånga applåder - var ändå Maud Olofssons förord för att öppna Sverige för fler invandrare och att det nu "behövs resning mot de främlingsfientliga krafterna".
Det har också bäring på drömmen om ett hållbart samhälle. Utan öppenhet och bättre integrering av dem som kommit från andra länder nås inte drömmen om ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle.